Ammattikorkeakoululaki ohjaa ammattikorkeakoulujen toimintaa. Tässä laissa todetaan, että tutkintoon johtavien opintojen tavoitteena on, että tutkinnon suorittaneella on riittävä viestintä-ja kielitaito oman alansa tehtäviin sekä kansainväliseen toimintaan ja yhteistyöhön. Tutkintotodistukseen tulee myös merkintä tutkinnon suorittaneen taitotasosta kotimaisissa kielissä eli arviointi kielitaidosta, joka vaaditaan virkamiehiltä kaksikielisillä alueilla. (Ammattikorkeakoululaki 2014.)
Ammattikorkeakoulujen viestinnän ja kielten opettajat ovat koko ammattikorkeakoulun olemassaolon ajan tehneet paljon yhteistyötä ja kehittäneet toimintaa. Tässä yhteistyössä on luotu verkostoja ja suosituksia, jotta toiminta olisi lainmukaista ja laadukasta sekä yhdenmukaista eri ammattikorkeakouluissa.
Ammattikorkeakoulun toiminnan tulee myös olla työelämää ja aluekehitystä edistävää. Voidaan ajatella, että korkeakoulumaailma seuraa ympärillä olevaa yhteiskuntaa ja palvelee sen yhteisön tarpeita. Täällä Pohjanmaalla ympäröivä yhteiskunta on lähtökohtaisesti kaksikielinen, nykyään jo monikielinen. Työnantajan ensisijainen tarve on saada monikielisiä kieli -ja viestintäosaajia ja joillakin aloilla korostuu nimenomaan tarve pystyä toimimaan asiantuntijatehtävissä sekä suomen että ruotsin kielellä. Mitkä ovat tutkinnon suorittaneen valmiudet selviytyä tästä vaatimuksesta? Jääkö valmistuva työvoima vastaamaan alueen tarpeisiin ja onko jotain mitä ammattikorkeakoulu voisi tehdä paremmin, jotta voisimme huomioida nämä tarpeet kaikkien osapuolten näkökulmasta; opiskelijan, opettajan ja työelämän kannalta. Tämä asia ei tule esille vain niiden opiskelijoiden kanssa, jotka ovat käyneet peruskoulutuksen Suomessa jommallakummalla kotimaisella kielellä. Yhä enenevissä määrin Suomeen toivotaan tulevan työvoimaa muista maista ja kaikilla aloilla ei riitä, että hallitsee työnsä englanniksi. Kansallisesti on aloitettu esimerkiksi Kielibuusti/ Språkboost-hanke, jossa kehitetään kotimaisten kielten koulutusta vastaamaan rekrytoitavien ja jo maassa olevien kansainvälisten osaajien kielitaitotarpeisiin. Hankkeen toimijat ovat pääkaupunkiseudun ammattikorkeakoulut ja yliopistot. (Kielibuusti, Språkboost 2022.)
Den här artikeln handlar om motivation, om att studera svenska på högskolenivå och om behovet av svenskan i arbetslivet. Därför kände vi att det var viktigt att ta mer flera olika perspektiv. Studeranden inom två olika utbildningsprogram fick svara på en enkät samt 4 representanter från arbetslivet intervjuades.
Svensklärarens synvinkel
Det dagliga arbetet som svensklärare i en högskola är givande och varierande. Man lever i en ständig utvecklingsprocess. Studerandens behov, förväntningar, förhandskunskaper och sätt att arbeta har förändrats avsevärt under de senaste åren, vilket har ställt oss språklärare inför helt nya utmaningar och tvingat oss att helt se över sättet att utföra kurser och anpassa metoderna till att passa dagens studerande.
Sättet att undervisa och jobba under språklektionerna är på många sätt mycket annorlunda än den sk traditionella språkundervisningen. Fokus har skiftat från att att mekansikt pränta in grammatik och korrekta strukturer, till att se på språket som ett levande kommunikationsmedel, ett verktyg för mänsklig interaktion och förståelselse, istället för som ofta tidigare, ett strikt system som skulle lära sig, gärna utantill.
Tyngdpunkten i vår dagliga språkundervisning ligger därför på det mänskliga, att förstå och bli förstådd, utan att konstant tänka på vad som är rätt. Språkriktighet blir i det här skedet sekundärt, det primära är att använda mycket tid till att uppmuntra studeranden, bygga upp studerandens självkänsla och den språkliga identiteten, stödja dem i att våga prata, och våga använda det andra inhemska språket. Det viktiga är att man tror på sig själv, är aktiv och vill utveckla sig, att man engagerar sig.
Ett centralt mål är att hjälpa studeranden se hur de kan arbeta på svenska också och hur flerspråkigheten kan gynna deras professionella karriär. Att studera språk och kommunikation på högskolenivå är en process, en resa under vilken man i bästa fall upptäcker sig själv – hurdan jag är i olika kommunikationssituationer och vilka mina starka sidor och utvecklingsbehov är.
Studerandens synvinkel
Sjukskötarstuderanden som svarade på enkäten var alla inne på sitt tredje studieår. Studeranden hade avlagt antingen närvårdarexamen eller studentexamen och alla svarade att det var sannolikt att de kommer att avlägga yrkeshögskoleexamen inom utsatt tid.
De flesta hade börjat studera svenska i grundskolan antingen i årskurs 5 eller 7, någon hade börjat redan i årskurs 3. Många av dessa studeranden kommer från helt finska orter och hade få kontakter till svenskan innan de flyttade till Vasa. Det fanns också studeranden som kom från Vasa eller annan tvåspråkig ort och hade haft lite kontakt till svenskan, t.ex. via en hobby.
Motivationen att studera svenska hade varit ganska låg för de flesta i grundskolan och på andra stadiet, vilket många tyckte var synd – vissa kände att de saknade de färdigheter, som behövs för att studera svenska på högskolenivån men tyckte samtidigt att de hade kunnat utveckla sig mycket under yrkeshögskolestudierna.
Motivationsnivån att studera svenska i yrkeshögskolan var hög hos alla som svarade på enkäten. Under sina studier i Vasa hade studeranden fått en levande kontakt till språket och förstått hur viktigt det är att kunna bemöta klienter och patienter på deras eget språk. Många hade också fått använda svenska i sommarjobb och under klinisk praktik. De tyckte också att det var motiverande att studera svenska nu eftersom målet inte längre är att kunna alla prepositioner perfekt eller känna till alla olika verbformer utan att man vågar använda svenska, tala, kommunicera på det andra inhemska i olika professionella kommunikationssituationer. Många hade upplevt att de har lyckats med att använda svenska och utveckla sina färdigheter fast de inte har varit perfekta. Detta glädjer förstås också oss lärare för det är det viktigaste målet vi har – våga använda svenska! Det är det enda sättet att utveckla sig . Några studeranden skulle gärna ha haft en förbererande kurs före de obligatoriska kurserna men andra kände att de hade tillräckligt bra färdigheter från gymnasiet. Campusonline-kurs i stället för en face-to-face förbererande kurs ansågs inte vara ett bra alternativ. Man lär sig språk och kommunikation i klassrumsinteraktion! Ganska många blivande sjukskötare trodde att de kommer att använda svenska i sitt blivande arbete för det är ett verkligt behov i arbetslivet, speciellt här i Österbotten.
Företagsekonomistuderandes svar var på många sätt likartade. De som svarade på enkäten hade börjat sina studier i svenska i årskurs, 3, 5 eller 7. Ett par hade gått i språkbadsklass i grundskolan och hade följaktligen relativt goda kunskaper och en mycket god motivation att vidareutveckla sina kunskaper. De som kom från en tvåspråkig ort, de flesta av dessa från Vasatrakten, men någon även från Pedersöre eller Karleby, var vana att höra svenska och upplevde sig förstå svenskan bra och även kunna använda den någotsånär vid behov. Många hade arbetat i olika kundserviceyrken där de använt svenska och även ansåg sig ha utvecklat sin svenska.
De studerande som kommer från enspråkigt finska orter hade oftast inte använt svenska alls i praktiken och trots att majoriteten uttryckte en god motivation för och såg nyttan i att lära sig mera svenska, ansåg ett flertal att svenskundervisningen i gymnasiet inte förberett dem väl för att använda praktisk svenska. Många uppskattade det praktiska tillvägagångssättet som yrkeshögskole-kurserna i svenska erbjuder och uppgav att de stärkt sitt självförtroende i att använda svenskan i praktiken och att de utökat sitt professionella ordförråd. Ett flertal studerande kommenterade också avsaknaden av förberedande kurser i svenska vid VAMK och uttryckte att det skulle finnas stort behov av någon förberedande kurs i svenska. Detta framkom särskilt bland de studerande som gått yrkesutbildning före tradenomstudierna och upplevde att deras grundkunskaper var mycket bristfälliga.
Arbetslivets representanter: Vad sade de?
Intervju med Kirsi Vaaranmaa, koordinerande avdelningsskötare vid Vasa centralsjukhus.
Kirsi Vaaranmaa har en lång erfarenhet av att arbeta inom vården i Österbotten och hon har haft många olika arbetsuppgifter och befattningar under sin karriär. För tillfället arbetar hon som koordinerande avdelningsskötare vid Vasa centralsjukhus och hon ställde gärna upp på intervju och diskussion om temat.
Monikielisyys ja monikulttuurisuus ovat osa työelämää myös Vaasan keskussairaalassa. Muodolliset vaatimukset on asetettu kotimaisten kielten hallinnalle ja vaatimukset riippuvat niin toimintayksiköstä kuin myös työtehtävistä. Valtaosa Pohjanmaan hyvinvointialueen yksiköistä on kaksikielisiä, joissa siis odotetaan, että työntekijät voivat työskennellä molemmilla kotimaisilla mutta alueella on myös yksikielisiä toimintayksiköitä, joissa tarvitsee hallita vain joko ruotsin kieli tai suomen kieli.
Pääsääntöisesti erikoissairaanhoidossa rivisairaanhoitajan kielitaitovaatimus on hyvä suullinen ja tyydyttävä kirjallinen taito. Esihenkilötehtävissä vaatimustaso on hyvä suullinen ja hyvä kirjallinen taito. Nämä taitotasot vaaditaan toimeen ja/ tai kielilisään. On myös mahdollista, muodollisen todistuksen puuttuessa, että osallistuu sairaalan järjestämälle kielikurssille ja siitä saa esimiehen päätöksellä tarvittavan kielitodistuksen johonkin tiettyyn toimeen.
Riippuen siitä mihin toimeen tai työtehtävään hakee, haastatellaan hakija yleensä molemmilla kotimaisilla. Kysymykset ovat käytännönläheisiä. Tärkeintä on nähdä mikä hakijan asenne työyhteisön kaksi – tai monikielisyyteen on. Kirsi painotti viestinnällisyyden merkitystä hoitotyössä – kehittyessään hoitotyössä voi siinä sivussa myös kehittyä ruotsin kielessä.
Terveisinä ammattikorkeakoulusta harjoitteluun tulevalle opiskelijalle tai sairaanhoitajalle Kirsi halusi rohkaista ja kertoa, ettei monikielisyyttä tarvitse pelätä. Hänen mukaansa tärkeintä on nähdä se positiivisena haasteena, jossa voi kehittyä. Kaikki on itsestä kiinni. Kirsi kertoi myös, että sairaalalla on mahdollista saada oma kielicoach, joka tukee ja auttaa. Myös monet kollegat ja potilaat auttavat mielellään. Asenne ja yrittäminen on tärkeintä ja tätä samaa viestiä tuodaan esille jo opintojen aikana ammattikorkeakoulussa.
Kirsi kertoi myös, että jos pohtii ja miettii jotain rekrytointiin liittyvää, kannattaa ottaa suoraan yhteyttä sairaalan rekryyn tai osastonhoitajaan ja kysyä niin saa varmasti oikean vastauksen.
Ruotsin opinnoilla osana hoitotyön koulutusohjelmaa on suora yhteys työelämään ja niihin tarpeisiin mitä työelämä asettaa.
Kirsin terveiset hoitotyön opiskelijoille – Våga tala svenska! Det enda sättet att lära sig språk är genom att använda språket, att våga misslyckas och genom att kunna skratta åt sig själv också.
Intervjuer med Leif Lindberg, personldirektör vid KPO, Mikael Hallbäck VD för Österbottens Handelskammare och Joakim Laxåback, VD för KWH Logistics.
I intervjuerna med representanter för näringslivet framkom entydigt av alla de intervjuade att svenskan spelar en stor roll inom näringslivet i regionen och att kunskaper i svenska alltid räknas som en fördel inom alla områden och på de flesta nivåer. Dock ansåg alla de tillfrågade att kunskaper i svenska definitivt är viktigast i chefspositioner samt i kundserviceyrken på de geografiska områden där det finns svenskspråkiga kunder, vilket gäller en stor del av regionen.
Alla de tillfrågade ansåg också att kunskaper i svenska gav bättre möjligheter till att avancera inom sin bransch och dessutom ett större utbud av positioner att välja mellan, eller åtminstone vara bättre meriterad till. I diskussionen med Österbottens Handelskammares direktör, Mikael Hallbäck, framkom att det i kontakter till Sverige och Norge är en stor fördel att kunna kommunicera, åtminstone delvis, på svenska, men att man även vid behov använder engelska i dessa sammahang. Inom den egna organisationen, dvs handelskammaren, arbetar man på båda språken och de anställda bör ha kunskaper i båda språken.
Leif Lindberg, personaldirektör vid KPO ansåg att svenska har mycket stor betydelse inom regionen, särskilt på de orter där man har kunder som talar svenska. Inom adminstrationen behövs även kunskper i svenska i vissa positioner. Enligt Lindbergs erfarenhet fungerar det ibland så att man t ex på möten kan tala sitt eget språk, men det förutsätts förstås att deltagare förstår det andra språket. Inom KPO får en anställd med språkkunskaper i fler språk ett språktillägg.
Joakim Laxåback, VD vid KWH Logistics följer helt samma linje i de svar han ger angående behovet av svenskan: kunskaper i svenska är till stor fördel i regionen, och i ledande positioner en merit även i resten av landet, i synnerhet inom de företag där man lever på handel och samarbete med företag i övriga nordiska länder. Kunskaper i svenska ger också mera möjligheteter till karriärsavancemang inom denna del av näringslivet. Inom KWH koncernen, som har sina rötter i Österbotten värnar man, och kommer även i framtiden att värna, om det svenska språket. Eftersom svenskan är en del av företagets historia och Österbottens kulturarv, är det viktigt att svenskan lever kvar inom företagen. Laxåback anser det därför som en stor rikedom för företagen inom KWH Logistics att ha svenska språket och flerspråkighet som en del av företagets identitet.
Alla de tillfrågade uppgav att språkkunskaper testas, i allmänhet i samband med rekryteringsprocessen, både muntligt och skriftligt.
Det viktigaste för skolan och svenskundervisningen, enligt alla representanter för näringslivet samt även vården, är att främst uppmuntra finskspråkiga studerande som lär sig svenska att vilja och våga prata svenska, och på det sättet, via praktiska övningar stärka tron på sig själv när det gäller att använda svenska i praktiken och få dem att förstå att man faktiskt allra oftast blir förstådd trots att grammatiken inte alltid är korrekt. I båda språkgrupperna är vi vana att höra vårt eget språk talas med viss brytning och en hel del grammatiska brister och det är inte något vi reagerar särskilt mycket på, men däremot stärks vårt samarbete, samhörighet och välvilja gentemot varanda när vi förstår och, åtminstone delvis, kan tala varandras språk.
Utmaningar, utvecklingsbehov
I arbetet som svensklärare vid VAMK ställs vi inför olika utmaningar och därför finns det också en del utvecklingsbehov. En stor utmaning i det dagliga arbetet är att många har svaga grundkunskaper i svenska, ofta inte alls på den nivå som man efter avslutade gymnasiestudier kunde förvänta sig. När det gäller studerande med examen från ett yrkesinstitut är den avsevärda nivåskillnaden mellan de krav som ställs vid yrkeshögskolan samt de färdigheter de studerande i praktiken besitter ett stort problem. Många upplever sig ha knappt några kunskaper alls i svenska, vilket gör att svenskan kan upplevas som något väldigt utmanande och till och med obehgligt för dessa studerande. I vissa fall märker man att de ger upp redan från början.
En annan utmaning vi ställs inför i praktiken är stora gruppstorlekar där det inte finns praktisk möjlighet att ta den enskilda individens behov i beaktande och inte heller ge individuell feedback. Språkundervisning förutsätter när det gäller det didaktiska, men också när det gäller utvärdering och bedömning, ett helt annat tillvägagånssätt än teoretiska föreläsningsämnen.
Kurserna på yrkeshögskolan är i allmänhet korta och intensiva, vilket inte är det mest gynnsamma när det gäller ett ämne som språk. Språkinlärning är en process där utvecklingen från en nivå till nästa sker stegvis och med hjälp av mycket träning och exponering för språket, något som också kräver lång tid.
Mahdollisuuksia
Kuten todettiin, haasteita ja kehitystarpeita on monia mutta samalla voidaan todeta, että meillä on myös paljon mahdollisuuksia kehittää toimintaa vastaamaan niitä tarpeita, mitä työelämä asettaa ja samalla huomioida opiskelijoiden näkökulma ja pedagogiset lähestymistavat.
VAMKin toimintaympäristö ja ympäröivä yhteiskunta on kaksi- ja monikielinen mikä antaa loistavan mahdollisuuden harjoittaa taitoja käytännössä opintoihin kuuluvilla harjoittelujaksoilla. Viestintä- ja kielitaitoa voi harjoittaa monikielisessä työelämässä jo opintojen aikana. Näin opinnot ja työelämä tukevat toisiaan opiskelijan kasvussa ammattilaiseksi.
Opiskelijoissa on myös valtava potentiaali, joka ei saisi jäädä käyttämättä – asettamalla sopivasti haasteita yksilö pääsee monesti parempaan tulokseen kuin ympäristössä missä ei ole vaatimuksia tai haasteita. Kollegiaalinen yhteistyö ja tuki on tärkeää, jotta työskentelemme kaikki samoja tavoitteita kohti. Lisäarvoa voi antaa myös tiimiopettajuus ja yhteisopetus, missä kielestä tulee työkalu jonkun toisen asian oppimiseen tai tekemiseen. Se voi madaltaa opiskelijan kynnystä käyttää kieltä. Eri kurssien erilaiset pedagogiset tarpeet sekä tiimityöskentely tulisi huomioida jo lukujärjestysten suunnitteluvaiheessa.
Hyvällä yhteistyöllä ja suunnittelulla voidaan vastata niihin haasteisiin mitä pandemian jälkeinen paluu campukselle ja normielämään on tuonut. Asioiden syvällinen sisäistäminen vaatii aikaa ja resursseja sekä opiskelijalta että koulutusorganissatiolta. Yhteinen tavoite on antaa opiskelijalle valmiuksia monikieliseen työelämään. Siinä onnistumme parhaiten hyvällä yhteistyöllä koulutusorganisaation sisällä, johdonmukaisilla ja yhtenäisillä vaatimuksilla ja ottamalla työelämän vaatimukset huomioon.
