Människan sitter sig sjuk och springer sig frisk

TEXT | Hanna Bjolin, Anne Puska & Eva Sundell
Artikelns beständiga webbadress http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2023051143409

Våra kroppar är gjorda för rörelse. Den fysiska aktiviteten är viktig för oss alla och speciellt viktig för barnen. Hur barnen är fysiskt aktiva nu, kommer att inverka hur de rör på senare i livet. Barnen behöver fysisk aktivitet för välbefinnandet för deras allmänna hälsa samt för att utvecklas. Den fysiska aktiviteten bör vara mångsidig och den ska innehålla rask och ansträngande aktivitet. Viktigaste dock att man rör på sig på något sätt och undviker långa stunder av stillasittande som helt verkar ta över. Oroande är att den fysiska aktiviteten sjunker för varje år och ju äldre barnet blir. Texten är baserad på Hanna Bjolins examensarbetet.

Rask och ansträngande fysisk aktivitet minst en timme per dag. Rekommendation om fysisk aktivitet för barn och unga í aldern 7-17 år: 1. Håll dig pigg och aktiv. Undvik långa stunder av stilla- sittande och ta pauser i sittandet. 2. Förbättra uthålligheten. Höj pulsen och bli andfädd. 3 ggr iveckan. 3. Stärk musklerna och skelettet. Jobba på vigheten, balansen och spänsten. 3 ggr i veckan. 4. Öka välbefinnandet. Rör på dig alltid när du kan. Komplettera dina idrottshabbyer med en aktiv vardag. 5. Återhämta dig från dagens aktiviteter. Sov tillräckligt. Ge hjärnan tid att strukturera tankar och att bygga upp nytt. UKK-instituutti.
Figur 1: Motionsrekommendationerna för barn i ålder 7 – 17 år (UKK-institutet 2022).

Studien

Syftet med studien var att kartlägga barnens fysiska aktivitet samt undersöka huruvida hälsovårdaren eller någon annan vuxen kunde stöda barnet. Studien var en kvantitativ studie. Målgruppen var två svenskspråkiga skolar i Österbotten. 28 frågor besvarades av lågstadiebarn i årskurs fem och sex. På enkäten svarade 109 barn: 40 flickor och 48 pojkar. Svarsprocenten var 81 %. Stor del av frågorna var desamma som används i LIITU-projekten och en del gjorda av skribenten.

Resultaten från studien visar att endast 8 % av barnen hade varit fysiskt aktiva enligt motionsrekommendationerna, alltså utövat fysisk aktivitet sju dagar i veckan med minst 60 minuter fysisk aktivitet dagligen. Cirka hälften av barnen utövade fysisk aktivitet i tre till fem dagar i veckan med minst 60 minuter. Här uppfyllde många av barnen motionsrekommendationerna tack vare skolgymnastiken som de hade tre gånger i veckan.

Med fysisk aktivitet menas här sådan aktivitet som får ditt hjärta att slå snabbare, och som för en stund gör dig andfådd. Det kan det vara promenader, cykling, simma, åka slalom, åka skateboard, skida med mera. Gällande den ansträngande fysiska aktiviteten, där man blir klart andfådd och hjärtat slår snabbare, så visar resultaten att en tredjedel av barnen gör sådan fysisk aktivitet i tre till fyra dagar i veckan.

Enligt UKK:s motionsrekommendationer bör ansträngande fysisk aktivitet, uthållighetsträning, göras tre gånger i veckan. Man kan även konstatera att procentarna sjunker mellan årskurs fem och sex, och då kan man bara tänka sig hur det ser ut för de äldre barnen och ungdomarna.

Enligt statistik så mår ju ungdomar också allt sämre idag, psykiska välmående är i obalans. Enligt en artikel publicerad på svenska.yle så har det enligt ungdomsbarometern Magmas skett en brant nedgång i det psykiska välbefinnandet. Ångesten ökar bland svenskspråkiga unga. Motionens betydelse för det psykiska välbefinnandet kan vara betydande.

Fysisk aktivitet hos barn

Fysisk aktivitet är en sådan rörelse där man rör på skelettet och musklerna (World Health Organisation. 2020). Rörelse som förbrukar mer energi än den som förbrukas vid stillasittande, som till exempel cykling, promenader, lek, städning, simning, snöskottning med mera. Viktigaste är dock att man rör på sig på något sätt. Stillasittandet är skadligt för hälsan, vi borde inte sitta mera än två timmar åt gången.

Många studier visar att fysisk aktivitet avtar med åldern. I Finland leds ett intressant och dominerande projekt av Jyväskylä Universitet i samarbete med regionala samarbetspartners, var man studerar barns och ungas fysiska aktivitet, ett så kallat LIITU-projekt. Projektet genomfördes för första gången år 2014 i samarbete med WHO, då endast med enkät, och inte alls i svenskspråkiga skolor. Därefter utfördes den igen år 2016 både med enkät och accelerometer, som både mätte den fysiska aktiviteten och den fysiska inaktiviteten. Svenskspråkiga skolor kom med först år 2016 utan accelerometer. Det senaste projekt utfördes år 2018, men rapporten utgavs först år 2019. Resultatet från den senaste LIITU-rapport från år 2018 (N = 7132) visar ett resultat, att endast vart tredje barn och ungdom uppfyller motionsrekommendationerna. Den fysiska aktiviteten minskar och den fysiska inaktiviteten bara ökar med åldern. Rapporten visar att pojkar i åldern 11 år som rörde på sig minst en timme per dag uppgick till 46 %. Bland flickorna i samma ålder berörde det 40 %.

Projektet visar att den vanligaste formen av fysisk aktivitet är fritidsaktiviteter på egen hand. Många anser att det är för kostsamt att höra till en idrottsförening eller ha en hobby. Många ansåg att det var brist på idrottsanläggning nära hemmet. Flickor rapporterade fler hinder än pojkarna. (Kokko, S. 2018.)

Så om man redan här jämför studiens resultat från år 2022 och LIITU-resultaten från år 2018, så ser vi hur drastiskt resultaten sjunker. Det ska bli riktigt intressant, men även oroväckande att följa med de allra färskaste LIITU-resultaten som presenteras 16.03.2023 från föregående år.

Fördelar med fysisk aktivitet

Fördelarna med fysisk aktivitet är många. Dessa fördelar är viktiga att lyfta fram eftersom de gör oss medvetna om de positiva effekterna av fysisk aktivitet och sporrar oss föräldrar, hälsovårdare och barn att uppmuntra varandra till fysisk aktivitet. Alla vill vi att barnen ska må bra, främja deras hälsa, samt skydda dem mot ohälsa. Om barnet mår bra fysiskt, alltså utövar tillräckligt med fysisk aktivitet, så mår barnets kropp även bra. Enligt Mäki, Wikström, Hakulinen och Laatikainen (2017) stärker den fysiska aktiviteten barnets hjärta, lungor, skelettet och muskler. Genom fysisk aktivitet förebygger vi också hjärt- och kranskärlssjukdomar och diabetes samt många andra sjukdomar. Fysisk aktivitet främjar även barnets psykosociala hälsa. Depression kan ofta förebyggas genom fysisk aktivitet. Man får bättre humör, förbättrar konditionen och styrkan samt förbättrar självkänslan. Fysisk aktivitet förbättrar även motståndskraften och skyddar oss mot infektioner. Det är dock viktigt att den fysiska aktiviteten är mångsidig så att kroppen belastas jämnt. Den regelbundna fysiska aktiviteten bidrar även till positiva effekter på välbefinnandet, stödjer nervsystemets utveckling och ökar koncentrations-, inlärnings- och minnesförmågan. Matematiska och språkliga färdigheter främjas även av den fysiska aktiviteten. Terve Koululainen (2022) konstaterar att regelbunden daglig fysisk aktivitet bidrar till en frisk tillväxt och utveckling hos barnet, samt att fysisk aktivitet är det bästa vi kan göra för vår hälsa. Genom fysisk aktivitet kan övervikt förebyggas. I Finland lider en ökande andel av barnen av övervikt och fetma. Barnet har större risk för metabolt syndrom i det vuxna livet om den fysiska aktiviteten är lägre än den stillasittande aktiviteten. Det finns ett stort behov av mera fysisk aktivitet och vi kan alla främja den fysiska aktiviteten bland barn och ungdomar.  Genom rörelse mår vår kropp bra och vi främjar vår hälsa.

Studier påvisar även att fysisk aktivitet förbättrar inlärnings- och koncentrationsförmågan. Här gynnas speciellt de barn som har koncentrations- eller inlärningssvårigheter. Det är inte bara kroppen som mår bra av fysisk aktivitet, utan även vår knopp, alltså hjärnan. När vi rör på oss frigörs bland annat dopamin, serotonin och endorfiner, och dessa påverkar oss och hjälper oss att må bra. Fysisk aktivitet har även en positiv inverkan på barns självkänsla. (Belcher, 2015.)

Resultat

Resultaten från studien visar att motionsrekommendationerna uppfylls inte. Oroväckande att endast 8 % av barnen hade rört på sig minst 60 minuter varje dag. Cirka hälften av barnen hade rört på sig tre till fem dagar i veckan med minst 60 minuters fysisk aktivitet. Motionsrekommendationerna uppfylldes hos många, tack vare skolgymnastiken. Vi kan konstatera att barnens vanor har förändrats under de senaste årtiondena och det är för mycket fysisk inaktivitet i barnens vardag. Å andra sidan finns det barn som är fysiskt aktiva varje dag. Barnens hälsa skall befrämjas redan från ung ålder. Det finns ett behov av insatser för att förbättra efterlevnaden av motionsrekommendationerna bland barnen.

Vuxna har en oerhört viktig roll. Vi vill att våra barn ska må bra och ha en god hälsa. Skolhälsovårdaren kan skriva ut ett recept på fysisk aktivitet, till exempel under en månad ska man vara ute på rask promenad minst tre kvällar i veckan under en månads tid. Eller varför inte skriva ett recept till hela familjen. Sedan bokar man in eleven för en kontroll och följer upp hur det gått, eller något dylikt. Vi får vara uppfinningsrika. Beslutsfattarna har också en viktig uppgift. Inom samhällsplaneringen att se till att skoleleven har en trygg skolväg. Många barn blir skjutsade av föräldrarna till skolan, och man bör fundera vad är det som ligger bakom detta. Beslutsfattarna gällande läroplanen, borde man få in mera gymnastik eller läroämnen var man inte är fysiskt inaktiv, matematik genom rörelse till exempel. Språk genom rörelse i naturen. Föräldrarna har också en viktig roll, uppmuntra barnen till mer fysiskt aktiva genom att ge dem möjligheter att vara aktiva. Föregå själva också med gott exempel och begränsa tiden som barnen tillbringar med skärmar. Det ska även bli mycket intressant att följa med LIITU-resultaten från föregående år som presenteras to 16.3.2023. I den här studien har de använt accelerometrar på barnen. Det som kom fram i studien är att barnen önskar uppmuntran och belöning för deras aktivitet. Många önskade även rastaktiviteter.

Slutsats

Barnen är för mycket fysiskt inaktiva. Endast 8 % av barnen från studien rör på sig enligt motionsrekommendationerna. Hälsoriskerna för inaktiviteten märks med fördröjning, medan hälsoeffekterna märks snabbare. Vi måste få barnen att röra på sig mera.Eftersom barnen även sitter stora delar av dagen i skolan, borde man här ta itu med saken, på något sätt få barnen att röra på sig under skoltiden. Här har dagens beslutsfattare en viktig uppgift att ta tag i.Hälsovårdaren på skolan kanske borde skriva ut recept på fysisk aktivitet. Alla föräldrar har ansvaret över sina barn, och här även själv vara en god förebild och göra tid för familjetid, man rör på sig tillsammans, uppmuntrar, låter barnet pröva på olika aktiviteter.

Tips för föräldrarna

Här kommer några tips vad föräldrarna kan göra för att uppmuntra sina barn till mera fysisk aktivitet.

  • Se till att dina barn har möjligheter att vara aktiva. Det kan handla om till exempel att leka utomhus, gå till lekparken, cykla, simma och göra andra aktiviteter.
  • Ge ett gott exempel genom att själv även vara fysisk aktiv.
  • Begränsa tiden dina barn tillbringar på skärmar.
  • Uppmuntra barnen att gå med i något idrottslag eller någon förening. Nu finns det även flertal verksamheter som stöder och uppmuntrar barn till att vara prova på nya idrottsgrenar och lånar ut utrustning till daghem och skolor.
  • Belöna dina barn för att de är aktiva. Gör en belöningskalender.
  • Prata med dina barn om vikten av att vara fysiskt aktiv.
Källor
  • Belcher, B. 2015. För barn och ungdomar i fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hämtad 14.3.2023. https://www.fyss.se

  • UKK-institutet, 2022. Hämtad 14.3.2023. https://ukkinstituutti.fi/sv/motionsrekommendationer/motionsrekommendation-for-barn-och-unga/

  • Svenska Yle. Hämtad 01.03.2023. https://svenska.yle.fi/a/7-10022472

  • World Health Organization. 2020. Hämtad 26.11.2020. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity

  • Statens idrottsråd. 2019. Hämtad 14.3.2023. https://www.liikuntaneuvosto.fi/wp-content/uploads/2019/09/VLN_LIITU-raportti_web-final-30.1.2019.pdf

  • Kokko, S. 2018. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa. Valtion Liikuntaneuvoston Julkaisuja 2019:1.

  • Mäki, P., Wikström, K., Hakulinen, T. & Laatikainen, T. 2017. Terveystarkastukset lastenneuvolassa & kouluterveydenhuollossa. Helsinki: Juvenes Print - Suomen Yliopistopaino Oy.

  • Terve Koululainen (2022). Hämtad 26.3.2021. https://www.tervekoululainen.fi/sv/informationspaket-for-hogstadiet/fysisk-aktivitet/